"The Water Stress Index" beräknar belastningen på vattentillgångarna i 168 länder genom att utvärdera förhållandet mellan förnybara färskvattenkällor från nederbörd, bäckar och floder i relation till användningen i hushåll, industri och jordbruk.

De torra områdena i Mellanöstern och Nordafrika är mest utsatta enligt index. Bahrain, Qatar, Kuwait, Libyen, Djibouti, Förenade Arabemiraten, Jemen, Saudiarabien, Oman och Egypten kategoriseras som de 10 mest utsatta riskländerna när det gäller så kallad vattenstress – det vill säga när det finns för lite vatten för befolkningens behov.

Den ökande användningen av konstbevattning inom jordbruket, i kombination med ökad vattenkonsumtion i hushållen och industrin, ökar belastningen på färskvattentillgångarna i Indien (rankad 34 i index), Kina (50) och USA (61). Det innebär att dessa ekonomiers vattenresurser utsätts för allt större press – vilket på sikt också kommer att få en större inverkan på omvärlden, säger Maplecroft.

» Läs mer

Paradoxalt nog kan en elbil ge betydligt högre koldioxidutsläpp än en vanlig dieselbil. Skälet är att elen ofta kommer ur fossila källor som olja eller kol.

Detta vill Volkswagen nu försöka ändra på. Professor Wolfgang Steiger, som ansvarar för framtida teknik hos den tyska biljätten, avslöjar planerna som skulle göra Volkswagen först bland världens biltillverkare att producera el för Di:

- Vi kan inte tvinga någon att ladda sin bil med förnybar energi. Det är därför som vi nu har börjat skissa på att kunna erbjuda alla som köper våra elbilar att också köpa elen direkt från oss.

Enligt Steiger är tanken att uppföra vindkraftverk, investera i solceller och bygga vattenkraft i egna anläggningar. Professorn säger även att den gröna elen inte kommer att vara dyrare än konventionell el.

Det oberoende testföretaget Technischer Überwachungsverein, TÜV, genomförde nyligen ett test av tre elbilar laddade med tysk elmix, dessutom i olika temperaturer. Volvo C30 Electric fick sämst resultat av de testade bilarna. Inte ens i sommarvärme klarade bilen den svenska miljöbilsgränsen på 120 gram/km. I vinterkyla hade elbilen ett utsläpp på 148 gram/km, klart högre än vad bilen har med den starkaste dieselmotorn på 177 hk; 134 gram/km.

I Sverige klarar vi oss undan debatten om kolkraft men här består elmixen istället till 40 procent av kärnkraft. Fyra elbilar av tio drivs därmed med energi som ger upphov till ett radioaktivt avfall, som vi fortfarande inte har beslutat hur vi ska hantera.

(DI)

Naturskyddsföreningen anser att den omdebatterade nya miljömärkningen av jätteräkor är tveksam och fortsätter att uppmana alla att avstå från jätteräkor, scampi och tigerräkor. WWF menar att eftersom produktionen av jätteräkor hela tiden fortsätter öka, är det dags att pröva nya lösningar. Därför stöttar WWF arbetet med miljömärkning av jätteräkor genom det globala certifieringsorganet Aquaculture Stewardship Council, ASC.

Naturskyddsföreningen anser att räkodlingar i tredje världen aldrig kan bli ekologiskt hållbara och tänker inte släppa sitt bojkottkrav.

- Världsnaturfonden står mycket ensamma i sin åsikt, säger Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen till SVT. Lika lite som vi vill miljömärka cigaratter tänker vi vara med om att miljömärka räkor. Det finns så många problematiska aspekter vad gäller miljö och sociala förhållanden, det kan aldrig bli ekologiskt att odla jätteräkor för att vi i den rika världen ska kunna äta dem, sån odling ligger under skammens gräns.

» Läs mer hos SVT

» Läs WWF:s uttalande om märkning av jätteräkor

» Läs Naturskyddsföreningens uttalande om märkning av jätteräkor

Kursledare: Lars Jonsson, Yttra.
Lars har hållit flera fullbokade utbildningar inom området. Han är en av Sveriges mest kunniga experter vad gäller effektiv kommunikation kring aktivt hållbarhetsarbete och du får under dagen en grundlig genomgång av lagstiftning, riktlinjer, ISO-standarder och andra verktyg för att bli framgångsrik inom hållbarhetskommunikation.

Om utbildningen

En heldagsutbildning i hur du kan vässa marknadsföring, reklam och pressmeddelanden genom att använda dig av framgångsrik hållbarhetskommunikation. Du får lära dig att undvika fallgropar och misstag och istället öka trovärdigheten i dina budskap.

Utbildningen lägger fokus på hur verksamheters arbete med miljö- och samhällsansvar kan kommuniceras på effektivt sätt, samtidigt som det följer lagstiftning och uppförandekoder. Under kursdagen får du också lära dig vikten av en stark berättelse för att kunna bygga varumärkets trovärdighet. Vi avslutar med en workshop där vi tillsammans analyserar exempel från deltagarnas egna verksamheter.

Innehåll

08.30-09.00 Registrering samt servering av kaffe och smörgås.

* Under dagen gör vi avbrott för förmiddagskaffe, lunch, eftermiddagskaffe

Det visar en undersökning som nyligen genomförts bland dryga tusentalet personer i åldern 18-74 år i Sverige.

– Företagen har dock fortfarande en del att göra när det gäller trovärdighet, säger Lars Jonsson, rådgivare i hållbarhetskommunikation på Yttra och ansvarig för undersökningen. Omkring hälften av konsumenterna uppger nämligen att de inte litar på att företagens miljöuttalanden är sanna.

Endast 12% säger att de litar på företagens miljöuttalanden, medan 38% uppger att de delvis litar på företagen. Hälften av de tillfrågade uppger att de inte alls, eller bara i liten utsträckning, litar på företagens miljöuttalanden.

– Företagen tycks också kunna bli bättre på att beskriva innebörden i olika påståenden, säger Lars Jonsson. Det är bara 20% av konsumenterna som tycker att de förstår företagens miljöuttalanden och en klar majoritet önskar att företagen ansträngde sig mer för att förklara vad de menar.

Närmare 20% av de tillfrågade uppger att de aktivt söker efter miljöinformation om de produkter de köper.

För mer information, kontakta:
Lars Jonsson, Yttra, 070-695 34 05, lars.jonsson@yttra.se

» Ladda ned rapporten (PDF, 430 KB)

Undersökningen har genomförts av marknadsundersökningsföretaget YouGov, på uppdrag av Yttra Konsumentkommunikation. 1013 intervjuer har genomförts representativt på den svenska befolkningen i åldern 18-74 år under perioden 20-23 april 2012.

» Läs även rapporten från 2010: "Hur trovärdiga är företagens miljöuttalanden?"

Konferensen riktar sig till alla intressenter för systemet, vilket framför allt innebär företag som tagit fram miljödeklarationer, EPD®:er, och medlemsorganisationer i hela världen. På programmet står de nya regler som håller på att tas fram för miljödeklarationer, goda exempel på företag som arbetar med miljödeklarationer och vägledning i hur dessa kan marknadsföras.

- Miljödeklarationer är ett område som närmast växer av sig själv för tillfället. Varje dag får vi förfrågningar från företag och organisationer världen över som vill jobba med livscykelanalys över produkters och tjänsters miljöpåverkan”, säger Joakim Thornéus på sekretariatet för det internationella EPD®-systemet.

Det internationella EPD®-systemet grundades i Sverige och har sedan starten 1998 vuxit till att inkludera företag och organisationer i tiotals länder i nästan alla världsdelar. Systemet erbjuder ett komplett program för att utveckla och kommunicera en produkts miljö- och klimatprestanda genom livscykelanalys och miljödeklarationer.

Talare och programpunkter på konferensen:

• EPD as a communication tool, Lars Jonsson, Yttra
• GEDnet and the harmonization of PCRs, Karin Bagge, GEDnet
• PCR for Construction products, Martin Erlandsson, IVL
• Implementing EPD process certification, Luca Ruini, Barilla
• EPDs for the Botnia Line and future work with PCRs in the transport sector, Linus Karlsson and Malin Kotake, Swedish Transport Administration
• EPDs in the rail vehicles industry, Kathy Reimann, Bombardier Transportation
• EPDs in the mooring industry, Carlos Lopez, Vicinay Cadenas
• PCRs and EPDs for copper cathode and products, Claudia Peña, Research Centre for Mining and Metallurgy, Chile (CIMM)
• EPDs in the pharmaceutical industry, Joseph A. Robinson, Pfizer Inc

För mer information och intervjuer med talare eller arrangörer kontakta:
Joakim Thornéus, tfn 08 5010 5552, eller
Hanna S Backman, tfn 08 5010 5555.

» Läs mer om konferensen

» Läs mer om The International EPD® System (på engelska)

De drygt 300 000 personbilar som nyregistrerades i Sverige under 2011 släpper i genomsnitt ut 144 gram koldioxid per kilometer. Det är en minskning med 6,5 procent jämfört med året innan. På sex år har den svenska nybilsparken därmed gått från att vara Europas miljövärsting med utsläpp på 194 g/km till att släppa ut bara strax över EU-genomsnittet.

Men minskningen räcker inte för att nå miljömålen, eftersom trafiken samtidigt ökar.

- Vi är på rätt väg men det finns stor potential att minska utsläppen ytterligare genom att välja de bränslesnålare alternativ som redan finns på marknaden . Då är det väldigt bra att vissa grupper går före, säger Carl Magnus Berglund, utredare på Konsumentverket.

Kvinnornas nya bilar släpper i genomsnitt ut nio gram mindre per kilometer än männens nya bilar. Störst skillnad mellan mäns och kvinnors bilar hittar man i Storfors i Värmland. De svenska kommunernas nya bilar släpper ut ännu lite mindre, delvis tack vare ett större inslag av gas- och etanoldrivna fordon i kommunernas bilpark.

» Index över nya bilars klimategenskaper 2011

- Det finns ett gap mellan den uttalade omtanken om miljön och hur man agerar när man köper kläder, säger Daniel Hjelmgren, en av forskarna bakom rapporten. Gapet tycks vara störst i gruppen yngre konsumenter, vilket bland annat de mer frekventa inköpen och valen av "fast fashion" tyder på.

De äldre i studien agerar annorlunda vilket dock inte alltid har att göra med en uttalad omtanke om miljön utan mer med att de på grund av sparsamhet prioriterar högre kvalitet och köper färre plagg.

- Vi har dock i studien även intervjuat unga som deltog vid en klädbytardag och de ansträngde sig hårt för att agera miljövänligt, till exempel genom att nästan uteslutande handla kläder på second hand eller byta med andra. Deras agerande byggde mer på ideologi, identitet och grupptillhörighet, säger Daniel Hjelmgren.

- Vi ser även att konsumenter inte kopplar kläder till källsortering på samma sätt som till exempel burkar och flaskor. Kläder som man inte tror att någon annan kan eller vill bära eller som är trasiga slängs ofta i soporna. Man kopplar inte detta till en miljöpåverkan. Det behöver vi ändra på, säger professor Karin M Ekström.

En annan slutsats är att folk inte alltid vet vad de ska göra av kläder de inte längre vill ha. Målet med Boråsforskarnas arbete är att inga kläder överhuvudtaget ska slängas i soporna. För att nå dit behövs lösningar som gör det möjligt att i större omfattning återföra material, bland annat fibrer, till produktionen av nya kläder.

- Miljöargumenten behöver lyftas fram även vid avyttring av kläder, säger Nicklas Salomonson. Återkommande kampanjer av typen "panta mera" tror vi skulle kunna hjälpa till att få folk att agera mer miljömedvetet – särskilt med de kläder som är utslitna och trasiga. Det behövs även åtgärder som möjliggör för konsumenter att kunna agera, till exempel genom att vid sidan av insamlingskärl för hela kläder introducera kärl även för trasiga kläder.

- För många är valet att skänka kläder till välgörenhet ett sätt att göra sig av med fullt användbara kläder med gott samvete, säger Daniel Hjelmgren. Filantropiska motiv kan dock indirekt leda till att man köper mer än vad man behöver. Om miljöargumentet lyfts fram tydligare i samband med avyttring av kläder så kanske människor beaktar miljön även när de funderar på att förnya sin garderob.

Bland rekommendationerna i rapporten pekar forskarna på behovet av information till allmänheten om hur textilier kan återanvändas efter att de tjänat sitt syfte som någons jeans, gardiner eller underkläder. Rapporten visar också att många fortfarande tycker att det är lite ofräscht att handla second-hand och där skulle butikerna kunna ordnas på ett sätt som gör dem mer attraktiva.

- Ett problem i allt det här är att det är billigare att köpa nytt än att laga det man redan har. Kanske skulle skatteavdrag för skräddare vara ett förslag? säger Daniel Hjelmgren.

Fakta:
Klädkonsumtionen ökade med 53 % under perioden 1999-2009. Varje person i Sverige konsumerar ca 15 kilo textilier (kläder och hemtextil) per år och av dem slängs ca 8 kilo i hushållssoporna.

» Mot en mer hållbar konsumtion: en studie om konsumenters anskaffning och avyttring av kläder (PDF 3,4 MB)

Faktum är att när de arbetssökande erbjuds två liknande arbetstillfällen skulle 72 % av kandidaterna välja det mer miljömedvetna företaget. Mindre än en femtedel (18 %) sa att det inte alls skulle påverka deras beslut.

- Sedan vi startade vår verksamhet, för nästan ett decennium sedan, har vi sett en växande önskan från arbetssökande att arbeta i en miljö som speglar deras personliga värderingar, säger Alex Douzet, Chief Operating Officer och grundare av TheLadders. Vår undersökning borde vara en väckarklocka för de arbetsgivare som inte anser att ett medvetet miljöarbete har hög prioritet.

» Ladda ned grafik från undersökningen ("infographic") (PDF, 12 MB)

» Läs mer

Ämnen som diskuteras är exempelvis hur miljö- och hållbarhetsfrågor kan få en starkare ställning inom FN-systemet, om ett globalt parlament är en lösning och vilket inflytande den globala miljö- och rättviserörelsen bör ha.

Afrikas möjligheter att kombinera omfattande tillväxt med hållbarhet tas också upp, liksom möjligheterna till så kallad grön kapitalism.

Att konferensen hålls just nu beror på att den svenska regeringen den 23-25 april arrangerar en internationell konferens, Stockholm +40, till minne av FN:s första miljökonferens, och då avgör vilka frågor Sverige ska driva i Rio.

(Skånskan)

» Läs mer

» Lund Conference on Earth System Governance