Rätten att säga vad man tycker och tänker ses ofta som en självklarhet i ett demokratiskt samhälle. Men hur mår vår yttrandefrihet egentligen? Kan vi ha tagit den för givet? Vad är det vi får och inte får säga? Vem bestämmer? Vad säger lagen? Och vad händer med yttrandefriheten när det offentliga samtalet nästan uteslutande sker på nätet? P3 Dystopia pratar språknormer, hets mot folkgrupp och förbjudna ord. Och så tar vi reda på hur det faktiskt är att bli “canceled”.
yttra.se replik:
- Exemplet i introt där Alphabet köper upp Facebook och Twitter är påhittad och har inte hänt. Det är inte helt tydligt att det är.
- Jämförelse med andra länders yttrandefrihet är begränsad. Har vi en hårdare eller mjukare begränsning av yttrandefriheten i Sverige jämfört med Norge, Danmark, Finland och Schweiz? Detta är beklagligt då det finns mycket att lära av alla andra europeiska länder då de hanterar yttrandefriheten annorlunda. Exempelvis hade exemplet med VBS domen i facebook gruppen “Stå upp för Sverige” kunnat jämföras med andra nordiska länder. Blir man dömd i Norge, Finland för samma grej som admin i “Stå upp för Sverige” i Sverige blev? Denna jämförelse är nykter att göra.
- Det blir för knepigt att förstå problemet med yttrandefrihet om vi inte förankrar med främst svenska exempel. Istället tas exempel med nazimarscher genom judiska kvarter i USA och den franske förintelseförnekaren Faurisson. Bättre med lokal förankring så ser vi lättare hur vi själva skruvar på lagar för egen vinning skull.
- Sara Silverman exemplet kunde gjorts med en svensk företrädare som exempel för problemet cancel culture.
- Ett land som till synes har mindre av dessa aktuella problem tas inte upp. Inget exempel från Schweiz för där kan man misstänka att problemet är något mindre. Är det så? Vore intressant att gräva mer i.
- Annars är det här ett bra avsnitt som går igenom de mycket känsliga delar av yttrandefrihetsfrågan år 2022. Lättkränkheten är stor.